2011 in review
The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2011 annual report for this blog.
Here’s an excerpt:
A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 2,800 times in 2011. If it were a cable car, it would take about 47 trips to carry that many people.
Click here to see the complete report.
Underbart att så många fortfarande kollar på denna blogg, ni får suuuuuupergärna gå över till min nya som uppdateras otroligt ofta (i jämförelse med denna 
)
Flyttdags!
…Blogg-flyttdags, alltså 
Vad trodde ni? 
Min blogg kommer hädanefter att hittas:
STORT tack till Per ♥ för lånet av server 
Negativa Dagen
Jag inledde min *host*morgon*host* (tidig eftermiddag 
) med en snabb uppdatering via Fejsbok och fann, via en deltagande vän, ett FB-evenemang som väckte min nyfikenhet, nämligen Negativa Dagen.
Trots att blotta tanken på Ernst (förlåt, Ernst, det är inte enbart ditt fel) och de många överdrivet peppiga FB-statusuppdateringarna får mig att vilja delta i ND så känner jag mig i skrivandets stund på på tok för gott humör för att kunna klara av en egen grinig statusrad, haha 
Zantedeschia
Idag har jag haft en jättemysig dag med mamma 
Vi var bland annat på “nya” IKEA och letade efter en hylla till mammas + sambo Kjells Elövianska villa, och där passade jag även på att titta på lampor och krukväxter (det har blivit lite av en tradition för mig och mamma, haha )
Jag hittade såklart en lampa som jag föll för direkt, nämligen Väte – de var inte så fasligt dyra heller, så ska nog höra med älsklingen om han inte kan tänka sig dem i vardagsrummet
På väg mot utgången passerade vi krukväxterna – IKEA har faktiskt ett överraskande bra sortiment av växter – där jag omedelbart fastnade för de vackra och färgglada Zantedeschia.
De kostade hundralappen/st så till en början avfärdade jag tanken på dem (dock inte utan en längtansfull suck ) men efter att ha hittat anledningar att passera samma bord fyra gånger så snappade jag upp den vackraste av dem alla och fortsatte kvickt till kassan 
Nästan samma färg som den jag föll för
Åh, jag glömde ju nästan!
Idag lämnade vi äntligen nycklarna till Lantmannagatan!
Inget mera städande, inget mera svärande (över städandet )!
Vi gjorde (om jag får säga det själv) ett riktigt bra jobb, det enda smolket i bägaren var att vi hade missat att det fanns en avtagbar bräda i skåpet under vasken och att det därbakom hade glömts ett avbrutet moppskaft, en bit gardinstång, en cigg.fimp, två begagnade fläktfilter (urk 
) och en pinne… 
Städa, feja, bona…
Imorgon ska vi lämna över nycklarna till lägenheten på Lantmannagatan och även få den besiktigad.
Det enda som är tråkigare än att flyttstäda, är att behöva flyttstäda efter andra 
Den förre hyresgästen verkade inte ha gjort särskilt mycket vad gäller att städa, bland annat tillbringade jag första dagen (av tre lååånga dagar) med att försöka skrubba bort brun-gula fläckar från undersidan av skåpen ovan diskbänken medan Per tillbringa en och en halv dag med att få badrummet i presentabelt skick.
För min egen sinnesro tänker jag intala mig själv att det var curry-fläckar… 
Redan innan vi var färdiga med städningen så tyckte jag att Fort Nobel såg mycket finare ut än när vi flyttade in.
Hursomhelst, imorgon är det due date. Det ser vi fram emot 
Flytten till lummiga, fina och mysiga Sege var vår sista på läääänge!
Applicerbara kunskaper
Sedan ett par dagar tillbaka är The Zombie Survival Guide utläst.
Redan i förrgår fick jag möjlighet att applicera mina nyförvärvade kunskaper på reella situationer.
Ja, ok, det var kanske inget riktigt Zombie-utbrott.
…Jag såg Land of the Dead.
Men ingen i den filmen hade överlevt om de filmatiserade händelserna hade varit baserade på riktiga händelser 
Per hade redan sett filmen en gång tidigare och tröttnade ganska så snabbt på att jag refererade till min guide hela tiden, så han övergav lägret (soffan) någon gång halvvägs genom filmen för att rasta Gaga.
Filmen gav jag en tvåa i betyg, dels för att människorna i filmen varken följde världens bästa överlevnadsguide eller common sense; dels för att zombies med kränkta känslor som med märkbar intelligens (EN av dem kan i alla fall tänka) bestämmer sig för att hämnas på illvilliga människor inte riktigt är min grej…
Jag vill ha mina zombies urskiljningslösa och braindead.
Boken, däremot! Högsta möjliga betyg!
When the zombies attack, I’ll be ready for ‘em 
Hell hath no fury
Idag fick vi brev från Bredbandsbolaget (ingen länk här inte).
Det var en flyttbekräftelse på att vi har flyttat från Östra Fäladsgatan till Östra Fäladsgatan.
På grund av ovan nämnda adressändring, kan det förekomma förändringar av månadsavgiften – läs: en höjning – vilket så också verkar ha skett.
Irriterad? Nja… Småsur? Hmm… Snudd på heligt förbannad? Hell yeah!
I december förra året tecknade vi ett kampanjerbjudande på ett år. Det har nu gått ungefär sju månader av nämnda år – med andra ord så får de inte höja månadsavgiften.
Så arg så att jag skakar ringer jag till deras kundtjänst.
Thomas, som jag fick prata med, var nog så trevlig och kunde inte beklaga nog att de hade skickat fel uppgifter.
Vad fan? Hört talas om korrekturläsning?
Varför finns det ens ett brev med felaktiga uppgifter?
Detta var i alla fall ett misstag vi inte kommer göra om; aldrig mer Bredbandsbolaget… 
Platstjuv
Gaga är husses hund.
De första veckorna i Segevång var jag och Per tvungna att surfa på mobilt bredband (tack till mamma för lånet!) vilket också innebar att en av de stationära datorerna samt laptopen fick stå bredvid varandra så att vi addicts kunde ha internet samtidigt.
Vårt abonnemang fick vi tillgång till i lördags, men vi har faktiskt inte flyttat om datorerna än (och har inga direkta planer för när det ska ske, heller), alltså har vi fortfarande båda datorerna ståendes på/vid soffbordet.
Varje gång jag lämnar min plats i soffan, om så bara för att snabbt gå och hämta något, snor Gaga min plats.
Jag borde ha filmat dagens händelseförlopp: först ligger Gaga borta vid balkongdörren och ser uttråkad, på gränsen till sur ut (detta antagligen för att hon inte fick gehör för sitt boll-relaterade gnällande 
), när jag kommer tillbaka från att ha hämtat min väska i hallen hittar jag Lady Gny i soffan, med framtassarna i husses knä och blicken fäst på husses datorskärm där det pågick en intensiv PES-match.
Inte flyttar hon sig heller när hon ser att jag närmar mig, nej, då slår hon bara lite med svansen och slickar husse i ansiket 
So in America
So in America when the sun goes down and I sit on the old broken-down river pier watching the long, long skies over New Jersey and sense all that raw land that rolls in one unbelievable huge bulge over to the West Coast, and all that road going, and all the people dreaming in the immensity of it, and in Iowa I know by now the children must be crying in the land where they let the children cry, and tonight the stars’ll be out, and don’t you know that God is Pooh Bear? the evening star must be drooping and shedding her sparkler dims on the prairie, which is just before the coming of complete night that blesses the earth, darkens all the rivers, cups the peaks and folds the final shore in, and nobody, nobody knows what’s going to happen to anybody besides the forlorn rags of growing old, I think of Dean Moriarty, I even think of Old Dean Moriarty the father we never found, I think of Dean Moriarty
- Jack Kerouac
.
Hittade denna otroligt välgjorda och fina tatuering när jag googlade runt idag 
Lite väl stor för att jag skulle vilja ha den själv, men visst är den fin?
Personlig utveckling
Jag såg precis att min vän Sofie har startat eget!
Sofie är utbildad idrottspedagog och kostrådgivare och har nu lanserat SoFit.
Nu till en början är det bara hemsida med kontaktuppgifter och information om de tjänster hon erbjuder (hjälp till en balanserad livsstil med kost och motion) men det är en bra start!
Jag är riktigt stolt över henne och hoppas att hon kommer kunna försörja sig på det så småningom 
Help spread the word
